Konkurs
Om företaget inte kan betala sina skulder i den takt de förfaller och tillståndet inte är endast tillfälligt är bolaget på obestånd. Detta tillstånd innebär vanligen att styrelsen självmant ansöker om bolagets försättande i konkurs. Det förekommer också att en fordringsägare försöker försätta bolaget i konkurs med en fientlig konkursansökan och då vanligen som ett påtryckningsmedel för att få betalt för en obetald fordran.
Andra orsaker till en konkursansökan kan vara att skatter är på väg att förfalla på skattekontot och att styrelsen och andra därmed riskerar ett personligt ansvar för de förfallande skatterna. Andra skäl till en konkursansökan kan vara att bolaget drabbats av så kallad kritisk kapitalbrist, upprättat och lagt fram en kontrollbalansräkning på en stämma, men ändå inte lyckats återställa det egna kapitalet inom åtta månader och därmed träffats av likvidationsplikt. Även i detta fall sker den egna ansökan för att skydda styrelsen från ett personligt ansvar.
Andra vanliga orsaker till konkurs på egen ansökan är att bolaget drabbats av plötslig kundförlust eller en tappad tvist som i ett slag gjort det omöjligt att fortsätta driften. Givetvis förekommer även situationer där ägaren helt enkelt inte ser att verksamheten går att vända och därför väljer konkursen som en utväg för att få ett ordnat avslut.
Hur inleds en konkurs?
En konkurs inleds alltid med ett beslut från en tingsrätt. I beslutet förordnas vanligen en advokat till konkursförvaltare och hans uppdrag är kortfattat att omvandla tillgångarna i konkursboet till en kassabehållning och sedan dela ut dessa medel i enlighet med betalningsordningen i konkurser och Förmånsrättslagen. För att uppnå ett maximalt utfall är det viktigt att olika lösningar övervägs och analyseras. Det kan många gånger handla om att driva verksamheten vidare. I andra fall kan det handla om att fullfölja tvister eller kanske till och med själv inleda en tvist. Variationerna i det enskilda fallet är oändliga. Vid de flesta tingsrätter är det möjligt att särskilt önska att en viss konkursförvaltare utses. Valet av konkursförvaltare har många gånger betydelse för utfallet eftersom konkursförvaltare kan ha olika specialiteter.
När bouppteckningens uppgifter intygats skall i princip bara den så kallade förvaltarberättelsen upprättas före dess konkursen är klar för avslut.
Förvaltarberättelsen innehåller huvudsakligen upplysningar åt fordringsägarna och avges vanligen ett halvår efter konkursutbrottet. Förvaltarberättelsen behandlar bolagets historik, hur räkenskaperna skötts, om och i så fall när bolaget hamnat i kritisk kapitalbrist, när obeståndet inträdde och dess orsak samt frågor om eventuellt skadeståndsansvar mm.
Hur lång tid tar en konkurs?
Det är svårt att ange några generella tider, men en tumregel kan vara att de minsta konkurserna vanligen avslutas inom ett halvår till ett år, de något större inom ett och ett och ett halvt år och de allra största och mest omfattande kanske först efter två till tre år.
Det finns inget lagfäst maxtak för hur länge en konkurs får pågå, men en konkursförvaltare är skyldig att agera skyndsamt. Vid personliga konkurser är skyndsamhetskravet särskilt uttryckt i lagen.
Mycket få konkurser avslutas senare än efter tre år. Sker det ändå, är orsaken i de flesta fall pågående domstolsprocesser eller andra händelser som ligger utom konkursen. Ett vanligt särfall är att konkursboet inväntar utdelning i ett annat bolags konkurs där avslut inte skett av den konkursförvaltaren.
Avvecklingskonkurser
Konkurser finns i två huvudtyper om man ser till det uppnådda slutresultatet. Den första typen är rena avvecklingskonkurser där konkursförvaltaren säljer bolagets egendom, säger upp personalen, återlämnar lokalen till hyresvärden och delar ut de kvarvarande medlen till fordringsägarna mm. Avvecklingskonkursen är många gånger en okomplicerad hantering och de allra minsta konkurserna slutar vanligen som en avvecklingskonkurs.
Rekonstruktionskonkurser
Den andra konkurstypen är rekonstruktionskonkurserna där bolagets rörelse återuppstår i ett nytt organisationsnummer. Detta kan ske både med den tidigare ägaren som fortsatt ägare till rörelsen eller genom att en ny ägare tillträder rörelsen. Är den gamle ägaren intresserad av att köpa tillbaka rörelsen måste konkursförvaltarens försäljning normalt föregås av en offentlig annonsering. Denna regel finns till för att stävja det som förr kallades för bekvämlighetskonkurser. Däremot finns i övrigt inga legala hinder för en ägare att köpa tillbaka sin rörelse efter en konkurs.
Rekonstruktionskonkurserna ger vanligen den bästa lösningen för bolagets samtliga intressenter. Fordringsägarna tillförsäkras normalt en högre utdelning, kunderna tillförsäkras fortsatta leveranser, bolagets personal får vanligen behålla sina arbetstillfällen och samhället besparas kostnader för arbetslöshet och andra olyckliga sociala konsekvenser.
Får man näringsförbud efter en konkurs?
Det är en vanlig missuppfattning att man som styrelseledamot automatiskt får näringsförbud efter en konkurs. Det är endast vid personlig konkurs som gäldenären får näringsförbud. För styrelsen i ett aktiebolag kan endast en domstol besluta om näringsförbud och då vanligen på åklagarens yrkande. En konkursförvaltare är dock skyldig att utreda om brott förekommit och om det kan finnas förutsättningar för näringsförbud. Det är mycket ovanligt med beslut om näringsförbud.
Vad kostar en konkurs?
Konkursförvaltaren gör sig i första hand betald ur tillgångsmassan i konkursen. Räcker inte tillgångarna i konkursboet ens till konkursförvaltarens arvode och konkurskostnaderna i övrigt täcks dessa kostnader av Staten. Konkursen är då en avskrivningskonkurs och styrelsen eller ägaren har i sådana fall inget ansvar gentemot Staten för den kostnad Staten haft för konkurskostnaderna.
Räcker tillgångarna i boet däremot till konkurskostnaderna, talar man om en utdelningskonkurs. Utdelningskonkurserna avslutas med att konkursförvaltaren lämnar ett utdelningsförslag till tingsrätten, där denne utifrån betalningsordningen och Förmånsrättslagen föreslår hur stor utdelning de olika fordringsägarna skall få.
Både konkursförvaltarens arvode och det lämnade utdelningsförslaget granskas av Tillsynsmyndigheten i konkurser, av fordringsägare som har företagshypotek eller pantbrev, konkursbolagets företrädare och till sist av konkursdomstolen som också beslutar. Det är alltså fråga om en fyrstegsgranskning.
Konkurs eller företagsrekonstruktion?
Regelverken kring obeståndsrätt är komplexa och många gånger överlappande. Om du står inför beslutet att försätta ett bolag i konkurs är det klokt att tala med en specialist. Det är viktigt att utreda om en konkurs alls skall inledas, eftersom det kan finnas andra lösningar så som exempelvis företagsrekonstruktion eller ett underhandsackord. Det är också viktigt att bestämma en tidpunkt när ett inledande av valt förfarande skall ske. Det är också bra att i förväg inventera förekomst av personliga risker, så som ansvar i händelse av kritisk kapitalbrist, förekomst av personligt ansvar för förfallna skatter enligt Skatteförfarandelagen, borgensåtaganden och straffrättsliga risker av konkurs med mera.
Hur hittar jag en konkursförvaltare?
Du finner en expert på konkursförvaltning genom att tala med din revisor eller din bankförbindelse. En annan väg kan vara att söka namn på Advokatsamfundets hemsida där det finns en sökmotor. En specialiserad advokat bör redan vid en fösta mejl- eller telefonkontakt kunna besvara de flesta frågor kring konkurs och säkert också ha en preliminär idé om hur problemen i det specifika fallet kan lösas och vilka risker som finns med olika vägval. Många gånger har branschen betydelse för chanserna att lyckas och en expert bör därför kunna upplysa om hur liknade fall har hanterats i din bransch tidigare. De flesta specialister erbjuder en kostnadsfri genomgång kring gällande rätt med avseende på just ditt bolag.
Det kan precis som i andra sammanhang vara idé att jämföra flera olika alternativ och samtala med fler än en specialiserad advokat, kanske känner du större förtroende för någon av dem eller har kanske någon av dem bättre idéer kring hur just din situation kan lösas?
Du kan läsa mer om de konkurser vi hanterat under rubriken ”erfarenhet”.
Maze Advokater KB, info@mazeadvokater.se
VAT: SE969792082601, Org. Nr 969792-0826, GDPR.